Teckning
Jag har bestämmt mig för att lära mig att teckna. Det är konstigt med teckning: Frågar du tjugo sjuåriga barn om de kan teckna kommer nitton säga ja. Frågar du tjugo vuxna kommer nitton säga nej, men de flesta tycker att det är väldigt fint att kunna teckna och skulle vilja kunna det.
Jag har alltid älskad att teckna men slutade någon gång för att jag trodde att jag inte var tillräckligt bra, och nu suger jag givetvis verkligen för att jag har brist på träning. För några veckor sedan insåg jag hur löjligt det är: är man en människa med normalt utvecklat motorik så kan man lära sig att teckna precis som man kan lära sig att köra bil, vilket betyder att jag är mer rädd för att teckna än för att köra bil. Och så har jag bestämmt mig för att lära mig av ren trots, för att bevisa för mig själv att jag faktiskt KAN lära mig ;)
Det bra skrivet.
Jag har valt att korrigera ska till kommer ovan, dock skulle man hellre säga "...säger nitton ja/nej". "jag har brist på träning." är också lite konstlat. Bättre vore "jag har inte tränat/övat (tillräckligt)."
Och sist, men beroende på hur du vill framställa din text, "att teckna" är rätt men låter akademiskt (man går teckningskurser). Barn skulle säga "att rita". När du skriver att du vill kunna teckna blir implikationen att du vill lära dig att bli riktigt duktig på det.
