Moritz Noricus
Om utvecklingar i olika områden av fordonsteknik 0. Den här texten är troligtvis den bästa texten som aldrig skrevs på svenska språket, vilket får sig känna ärad. Textens perfektion ska talas om i sekel framöver, och om någon ska rätter den - även om den är ju perfekt - ska det gäller för honom eller henne också. Denna äran ska säkert vara lön nog för mödan. Texten har tre avsnitt som är oberoende av varandra, men som har alla att göra med fordonsteknik. 1. Stora fartyg, såsom vanliga bilfärjor, gungar bara lite i sjögång. Den lite gungningen som det finns är inget problem för flesta folk, så att de blir inte sjösjuka. Storleken själv är en fordel, men moderna färjor har dessutom stabilisatorer, vanligtvis i form av vridbara vingar under vattenlinjen. Stabiliseringssystemet ändrar deras anfallsvinkel till "fartvinden" så att de verkar mot skeppets rörelser kring längsaxeln. Utom de brukliga hydrodynamiska systemer finns det också ett alternativt principet. Det är den gyroskopiska stabiliseringen. Utrycket menar inte att sensorerna är gyroskop, men att ett eller flera gyroskop är själv vad som stabiliserar skeppet. Detta gör de genom ett fysikaliskt trollslag som påstås ha något att göra med energibevarande. 2. Just nu utvecklar flera biltillverkare självgående bilar. I Stuttgart åker redan prototyper av Mercedes-Benz i trafiken, men ännu med chaufförer som är beredda at ingrippa. Ett användingsfall var autonoma fordon är redan bruklig är tunnelbantåg, t.ex. i Japan. Vårt tunnelbannät här i Nürnberg har nu blivit det första i Tyskland var självstyrande tåg används. Faktumet att det är i Nürnberg är i sin tur en självskrivande poäng för komiker. Tyska ordet för självstyrande översättas som ledarelös, i originalet: führerlos. 3. Utanpåliggande växlar har blivit den vanligaste typ av växling för cykel. Men i senaste tid blir andra system av växling populärare igen. Framför allt rör det sig om växelnav, men det finns nu också Pinions ny växelsystem. I motsats till de navväxlingarna ligger det i en växelhus som byggs in i ramen, till den platsen var det vanligtvis finns vevlagern. Man krävs ha en specialramen för att bygga in systemet, precis som för många elmotorer som blir monterad i samma positionen.
Nov 6, 2014 1:21 PM
Corrections · 4

Om utvecklingar i olika områden av fordonsteknik


0. Den här texten är troligtvis den bästa texten som någonsin skrivits på svenska språket, vilket får  en att känna sig stolt. Textens perfektion ska talas om i sekel framöver, och om någon ska rätta den - även om den ju är perfekt - ska det gälla för honom eller henne också. Denna ära ska säkert vara lön nog för mödan.
Texten har tre avsnitt som är oberoende av varandra, men alla har med fordonsteknik att göra.


1. Stora fartyg, såsom vanliga bilfärjor, gungar bara lite i sjögång. Lite gungning är inget problem för de flesta människor de inte blir sjösjuka av det. Storleken i sig själv är en fördel, men moderna färjor har dessutom stabilisatorer, vanligtvis i form av vridbara vingar under vattenlinjen. Stabiliseringssystemet ändrar deras anfallsvinkel till "fartvinden" så att de verkar mot skeppets rörelser kring längdaxeln. Förutom de sedvanliga hydrodynamiska systemen finns det också ett alternativt principet?. Det är den gyroskopiska stabiliseringen. Uttrycket betyder inte att sensorerna är gyroskop, utan att ett eller flera gyroskop är själv vad som stabiliserar skeppet. Detta gör de genom ett fysikaliskt trollslag som påstås ha något att göra med energibevarande.


2. Just nu utvecklar flera biltillverkare självkörande bilar. I Stuttgart åker redan prototyper av Mercedes-Benz i trafiken, men ännu med chaufförer som är beredda att ingripa. Ett exempel på autonoma fordon är som redan används är tunnelbanetåg, t.ex. i Japan. Vårt tunnelbanenät här i Nürnberg har nu blivit det första i Tyskland där självstyrande tåg används. Faktumet att det är i Nürnberg är i sin tur en självklar poäng för komiker. Det tyska ordet för självstyrande kan översättas som ledarelös, i originalet: führerlos.


3. Utanpåliggande växlar har blivit den vanligaste typen av växlar för cyklar. Men på sistone har andra växlingssystem blivit populärare igen. Framför allt rör det sig om växelnav, men nu finns också Pinions nya växelsystem. Till skillnad från navväxling ligger det i ett växelhus som byggs in i ramen där vevlagren det vanligtvis finns. Det krävs att man har en specialram för att bygga in systemet, precis som för många elmotorer som blir monterade i samma positioner.


Bra skrivet, men ibland verkar det som om du försöker använda engelsk grammatik, vilket kan bli lite fel. Sen var det ett ord du skrev: "principet". Det ordet finns inte i svenskan så jag vet inte vad du försökte säga där.

 

November 7, 2014
Want to progress faster?
Join this learning community and try out free exercises!