Intressant fråga Hanni! Formen "till [substantiv]s" (kan även förekomma utan "s" på slutet) används för att beskriva... 1. En generell destination "Sjömännen ska gå ut till havs ikväll" (inget speciellt hav åsyftas, vi vet bara att de ska ut på ett hav) "Älgen sprang till skogs och syntes inte till mer" 2. Ett sätt att färdas på "Sträckan tar tio minuter att gå till fots" "Mongolerna var duktiga på att hantera pil och båge till häst" Det har alltså ingenting att göra med det avslutande g:et. Hoppas att detta hjälpte :)

Något säger mig att du har bättre koll än mig här Jenny, som feel free att korrigera mitt svar nedan om du ser något galet med det!

Det är en gammal kasusändelse (genitiv) som finns kvar i vissa fasta uttryck, t.ex. gå till sängs (=gå och lägga sig), sätta sig till bords (=vid bordet), få något till skänks (=som present), ute till havs/sjöss (=på havet/sjön), springa till skogs (=ut i skogen). Det fungerar alltså inte med alla ord. T.ex. till *skols fungerar inte - du har rätt! :) Hoppas det besvarade din fråga!