Hej allihopa! Ja, det var så längesen. Men nu det är dags att komma tillbaka! Varför? I den här rådande omständigheter har min svenska försämrats drastiskt, speciellt min svagaste sida, skrivförmåga. Och det är inte förvånande om man aktivt använder engelska på jobbet, jobbar hemifrån och pratar bara ryska med familjen. Tyvärr, i samband med pandemin upplevde vi alla en kraftig minskning av sociala kontakter. Dessutom studerar jag aktivt engelska men vill absolute inte tappa svenska. Så vad är min mål? Ingenting ambitiös, att öva båda språk samtidigt och att vänja min hjärna att växla snabbt mellan svenska och engelska.

Att känna nyanser Idag har vi läst de verb hasa, smyga, pulsa, irra osv. Det är så intressant! Jag skulle vilja att känna svenska som levande och rika språket någonsin.

en novell, del 2 - Du ser flickan i den blå klänningen? Hon kommer att förändra dig. - Men hon ... Hon är fortfarande på den andra sidan! - Självklart. - Nä men-- Måste jag... göra det för henne? - Herregud, förstås inte! Tvärtom! Hon ska leva ett långt och lyckligt liv. Hon är roligt och kan älska. Hon måste ha tid att bli kopplade till denna plats. Då blir det nog att skaffa kärlek tills vidare. Vi har möjlighet att bevara och komma ihåg, men det är inte tillräckligt. Älska kan vi inte, och om platsen inte älskas - den försämras mycket snabbt. Så hjälp henne att vara lycklig och efter trettio år går du tillbaka till biblioteket. - Det är mycket ovanligt för mig att arbeta så här. Kommer jag lägga mig i hennes privatliv? - Nej. Och det kan du inte, ung man, inbillar inte om dig. Hjälp henne att undvika de små bekymmer. Gör det så att nycklarna inte förloras och kakorna inte bränns. Låt inte dåliga människor att komma när till henne. Och kom ihåg, hon behöver inte gissa i förväg. Allt måste vara i tid. - Apropå, jag tror att kvinnan med barnvagn, som sitter bakom syren, ser oss. - Jag märkte, men det är klart om hon är en av dem som ser, men inte förstår. Du ska inte oroa dig. Hippie verkar rädd, och plötsligt den gamle mannen reser sig upp och går till mig. Åh, hur obekvämt! De märkte att jag stirrade på dem. - Vad tycker du om den platsen, söta Fröken? - Åh, den är väldigt, väldigt bra! - Var kommer du ifrån, tillåt mig att fråga? - Jag är från S:t Petersburg, det på andra sidan av Östersjön. - Jaså, en stad av drömmare på träsken.Jag hörde om den. Jag är glad att du gillar det här. Här bakar de påtagligt bra kavring. Jag älskade den ännu 345 år sedan. Med detta säger han adjö. Hippie med sin cykel väntar på honom i korsningen, och de båda två går i riktning mot Skogskyrkogården. Jag sitter och försöker ta reda på om han sa att han älskade brödet redan 345 år sen? Eller igen fick jag förvirrad i svenska tempus? Det verkar nödvändigt att kasta allt ut från mitt huvud och repetera den svenska grammatiken.

en novell, del 1 Hej allihoppa, den här är min novell. På riktigt den är Urban fantasy, jag har ingen aning vad heter den på svenska. Jag är helt säkert, här finns mängd av misstag! Vikarie Först såg jag cykeln och blev förvånad av tillfällighet. Samma mörkgröna Sjösäla, den gamla modellen som fastkedjas alltid till staketet utanför biblioteket. Jag har alltid undrat vad som hände med ägarna till dessa övergivna cyklar. Exakt samma cykel, bara renoverade så bra att har som ny utseende. Ägaren av det var lite färglösa gamle hippie cirka 50 år. Men mycket mer intressant var hans följeslagare. Det var en på riktig gamle man i mörka kläder och mörkblå basker. Wow, sådan basker hade min farfar. De båda verkade klädd för retrokarneval i Myrorna. De sitter vid ett tomt bord, det är lite konstigt. Är det artigt här i Sverige att komma i caféet bara för att sitta under äppelträdet? Vilken dålig vana är att stirra runt! Jag sitter mitt i en syren berså i ett litet Café “Mats och Märta”. Ett barn sover i en barnvagn, en annan barn är i skolan, jag har en timme av tystnad. Det skulle vara nödvändigt att göra en grammatik uppgifter men istället stirrar jag på besökare. Flickan i en blå klänning springer runt på gården med en bunt av gula och tyrkosa sittdynor. Det var regnet. Grönt gräs och falunröda väggar. Hur mycket glädje för ögat i den kommande sommaren. Syrenen luktar som fred och äppleträd tappar kronblad på en gamlings mörka jacka. Jag hör inte vad de säger, men de kan inte se mig. Jag undrar vad de har gemensamt? Den gamle mannen är lugn och hippie nervös. - Så, som sagt, Kristian slutar och han klarar inte längre. För Pungpinan är jag ansvarig för många år sen. Ditt ansvar - de husen omkring tunnelbanan, de är nya, de är bara 30 år gammal. Vad gjorde du innan? - Jag arbetade i biblioteket, har tillbringat mycket tid där förrut. - Vad gjorde du där? - En miljö, ett lugn, en ordning. Jag föreslog tankarna, hjälpte till att hitta rätt böcker, hjälpte att koncentrera sig till de som behövde. - Men det är lite annan ämnesområde. Det är konstigt att du har skickat till oss. Men nu är vi så få. Vissa områden väntar på sina vårdare under en lång tid och det är inte bra för dem. - Jag fick veta att jag skickade här som vikarie. - Du ser flickan i den blå klänningen? Hon kommer att förändra dig. - Men hon ... Hon är fortfarande på den andra sidan!

Oskrivna regler De andra är så konstiga ibland!Jag känner mig ofta annorlunda i sociala livet här i Sverige. Ibland beter jag mig klumpig ellerännu värre, ouppfostrad. Men det händer till följd av kan jag inte förstå och följa de oskrivna regler som nästan alla andra kan.Tidvis försöker jag analysera de konstiga reaktioner och pinsamma händelser som förekommer så ofta med mig. En dag hade vi träffat en katt som hade sett ledsen ut . Mitt barn hade varit bekymrad över den katten. Kanske han är bortsprungen, mamma, vad tycker du, vi måste hjälpa! Och vi hade skickat sms till ägare. På kvällen ringde mig en tant och berättade att Prinsen är utekatten och han är ganska självständig men samtidigt gillar han att tigga och tjafsa. Hon pratade och pratade, 3 minuter, 5 minuter. Det var lättnad och glädje att veta om katten är inte bortsprungen. Men det är kväll och jag har 2 barn omkring. Jag kunde bara inte fortsätta att lyssna på och bad om ursäkt med största artighet. Men damen verkade sur på mig. Eller tar vi ett annat fall. Vi var på god fot med våra grannar på förra boende. Vi gratulerade varandra med storhelger och ibland talade om barn, vädret och politik. En dag kom de på besök till oss i den nya lägenheten. Det var mysig kväll och de även kramade oss till adjö. Och ju mer vi aldrig hört av dem. Inte nog att vi inte hörde "tack för senast" från dem, men de försvann allts. Jag var ganska förvånad men bestämde att det var obekvämt att fråga. Men undrar jag i alla fal, vad gjorde vi för fel? Jag har ingen aning! Till sist ringde jag förra vecka till administration av en privat skola. Den skolan hade erbjudad plats i 2an till en av mina barn. Vi hade besök till skolan och bestämde att träffa en gång till med en rektor. Vi hade haft några frågor som gäller barnens särskilda behov. Och vi väntade för svar från rektorn 2 veckor, har skrivet 3 eller 4 brev till henne, har lämnat meddelande på telefon ocv. Läsår skulle nästan sluta när det blev förmycket för mig. Jag ringde och frågade ganska irriterat, om kanske kan jag ta deras tystnad som ett tecken att de inte vill ta mitt barn?Jag vet att de inte har någon rätt att neka mig direkt, men varför de inte tala om för mig i en privat konversation?

Höstblåsor Min lillan började att krypa ganska tidigt i 5 månader och fick han höstblåsor denna vecka. Det är svårt att förklara var händer till 1177 när du bär skrikande barn på händerna. Idag mår han bättre, hurra!

dagbok Så mycket dåliga nyheter kommer nutid på radio och på webbsidor. Ubåt i skärgård, Ebola, Isis och ett krig i Ukraina. Det verkar att sorgliga tider har kommit. Emellertid planterade jag lökarna av pärlgyasinter och krokusar där ute. Kanske det är lite för sent. Men vi ska se.

Kunde inte tro mina öron Just nu blev ganska förvånad. Jag har lyssnat "P2 på hemväg" och bland annat fanns där något som klezmermusik, men ganska dålig exempel. Och med obscena ord på ryska. Kunde inte tro mina öron

vad betyder "jorden är fast under" Does it mean "earth is far below"? Правильно ли я понимаю, что это значит "земля далеко внизу?"