Lördags uppgift är att skriva om min oförglömligast dag i livet Den här dagen ägde rum i 2014. Mina kompisar och jag reste till Österrike på semester. Vi bokade ett spa-hotell i sydöstra Österrike för 3 dagar. Vi flög dit med flygplanet och sedan tog vi bilen i Wien för att resa längre till Steiermark. På hotellet fanns det manga olika nöjen: thermatten, bastur, god mat, naturen omkting hotellet, vin- och strutsfarmar osv. Men en dag kommer mig ihåg som en lyckligast dag. Vi reste till naturparken Hohe Wand. Det finns en observationdäck högt i fjällen, en Skywalk så att saga. Därifrån öppnas en underbar utsikt på dalarna och samhällena Nedreösterrikes. Den där stunden på toppen blev oförglömlig för mig. En känsla som jag flyger, en känsla av absolut frihet och absolut lycka. Den där stunden kändes som jag har öppnat dörren som var låst i alla åren. Den där sunden fick jag veta att något förändrades sig utan att fatta vad exakt det var. Jag kände mig ny och fri.

Torsdags uppgift är att skriva i vilket land skulle jag gärna vilja bo och varför Jag gillar att resa. Det är alltid fint att få veta eller uppleva något nytt. Jag har blivit i många europeiska länder. Det är Tjeckien, Tyskland, Spanien, Belgien, Frankrike, Cypern, Ukraina, Turkiet, Nederländerna, Österrike, Vitryssland och kanske några vidare som vilka jag kan inte kommer ihåg just nu. Mest av de länderna jag har besökt gillar jag Österrike. Gröna dalar, rena sjöar och skogiga fjäller, hur magisk är naturen här! Här hittar man kor vilka som betar på de okantiga fälten, i huvudstaden känner man historiska atmosfär med mäktiga slotter och mysiga kaféer. Man talar tyska här, men sådan tyska får man inte höra I Tyskland. Det är fri tyska, och likt språkskillnad skiljer sig båda länderna. Ett andra drömland är Sverige för mig. Jag har inte varit där ännu, men jag kan inte vänta på att resa dit en dag. Förstås är flyttning nåt annat än resa, men jag tror jag skulle gärna hamna och stanna där. I Sverige bryr man mycket om ekologi och miljöskydd. Jag tror det här problemet kommer att vara global om en par decennien. I svenskt sällskapet vet man om aktning mot sig själv och omgivningen. Luktar Sverige frihet på riktigt?

Onsdags uppgift är att skriva med vilken kändis skulle jag vilja äta middag Det är egentligen en ganska svar fråga för mig därför att jag är ingen stor kändisfan. Men om jag borde välja, skulle jag träffa Laurel Shaffer - grundaren av produktmärke Laurel, vilken producerar de rensta hudvården för ansikten. Laurel är kvalificerad herbalist och enastående forskare i sin området. Hennes approach ligger däri att hon plockar organiska blommor och örter och gör växtoljor av de. Hon har blivit sommelier förut och vet allt om dofter.

Tisdags uppgift är att skriva om vilket yrke ville jag ha när jag var liten När jag var en liten flicka drömmade jag att jag ska bli ballerina när jag blir vuxen. Jag har dansat balett ungefär mellan 4 och 8. Det kändes rolig och jag njöt av det ganska mycket. Senare vid 10 års ålder beslutade jag att vara zootjänstkvinna. Min favoritdjur var då en snöleopard – mäktig som en lejon men elegant som en glesdjur. Sedan – i medelskolan – började jag att plugga engelska – det var då när jag fattade att språk är min största intresse. Startat vid 8 års alder, jag har gjort en stor framgång strax och blev vinnare på olympiader redan i andra klassen. I 6:e klassen tillsattes tyska, som blev mitt första främmande språk senare i högskolan. Sent gick det fort: franska, kinesiska, en par olika och nu har jag funnit svenska – av en ren tillfällighet – och svenska ligger mig varm om hjärtat. Ärligt talat gäller kvantiteten inte så mycket – det är processnöjet vad gäller.

Måndags uppgift är att skriva om en ovanlig person – den huvudperson i mitt liv Det är ganska svar att definera. Jag brukar att omger mig av människor som jag älskar på riktigt – var det släktingar eller vänner, nya kompisar eller min hund. Kärleken har den största mening i mitt liv, och så att säga central också. Jag orkar inte vara sams med någon utan att älska honom/henne. Jag är inte intresserad av flyktiga bekantskaper, darför att det finns ingenting att jag kan få av de. Jag vill ge riktiga känslor och få uppriktiga känslor tillbaka. Jag har bara små vänner och väninnor, och jag värderar varje av de. Jag tror att varje person är unik – med sina goda och dåliga egenskaper. Det finns ingen vem har inga bristen, och det finns inte två lika människor – tank på det när du kommer att prata med dina syskor och föräldrar. Tänk på det, när du kommer ökar rösten på din man eller fru.Ingen är perfekt, men vad gäller relationer, kärkelen måste står framme. Jag har bara en när vän i mitt liv – en människa som jag tänker likadant med utan att saga inga ord. Troligen ligger hemligheten i förmågan att höra varandra. Jag tror det verkligen synd att jag kan inte ha sådant samföstånd med alla som jag älskar. Fastän det är inte mycket jobb att hålla munnen och försöka att höra vad de andra menar, oförmåga att höra är pesten av 2000-talet. Man kan hitta mer än en huvudperson i sitt liv, om man ska tiga en stund och försöka att höra varandra.

Sociala media Jag tror att jag använder sociala media inte så mycket. Jag har en smartphone och min skärmtid uppgår till två timmar på dagen. Jag försöker att min telefon skulle gagna, till exempel lär mig nya orden på appen som Memrise eller följer upp pluggtiden på appen som aTimeLogger. Jag har också ordböckerna i min telefon vilka jag ofta behöver darför jag pratar några främmande språken på kontoret och i vardagar. Förstås kommunicerar jag med olika folk också på nätet. Jag har få vänner och flera av dem är ina nätvänner. Jag skriver och pratar med dem på Whatsapp. På min Instagram har jag bara trehundrafemtio följare. Jag gillar att ta bilder och lägga upp dem på nätet. Jag tror att mina bilderna är vackra. Jag laser inga nyheter på websidor, men jag läser gärna information om skönheten och språk.