Nätdejting Det finns människor som säger att dejta på nätet är både kul och spännande, men jag personligen kan inte hålla med det. Jag tycker också inte att det är ett av de snabbaste sätten att hitta kärleken, åtminstone har det inte varit så effektiv för mig hittills. Kanske skulle jag få några tips hur man lyckas med nätdejting, men sanningen är att nätdejting är exakt inte min kopp te. Om jag bortser från konstiga människor, det mest irriterande med nätdejting är kvinnor som gör stora grammatiska fel, eftersom oavsett hur roligt det låter det är totalt oattraktiv (a turn off) för mig. Jag hatar också när jag kontaktas av män trots att jag betonade min preferens för kvinnor. Det finns andra små saker också. Å andra sidan bor jag i en liten by med bara trettio invånare, så jag har ju inte så mycket möjligheter (har mindre chanser) att träffa någon i verkliga livet, i synnerhet när jag vill ha en flickvän. Det betyder att nätdejting är mer eller mindre det enda sättet för att träffa min eventuell framtida partner, eller...

Vill du ändra ditt namn? Jag skulle ändra mitt namn om jag kunde. Det ar inte för att jag inte gillar namnet i sig, men eftersom mitt förnamn är kvinnlig och jag skulle personligen vilja ha ett könsneutralt namn. Det är väl inte förvånande att Alex är inte mitt riktiga förnamn. Vad som är ännu värre för mig är att i det tjeckiska språket finns det en skillnad mellan kvinnors och mäns efternamn, och kvinnors efternamn slutar främst på ová. Även de utländska kvinnornas efternamn är översättas till tjeckiska således Astrid Lindgren kallas för Astrid Lindgrenová här. Det finns andra saker också, till exempel ”jag var” kan översättes både som ”já jsem byl” eller ”já jsem byla” beroende på kön (genus). Detta kan vara ganska obekvämt för en person vilken är ickebinär och inte passar in i tvåkönsnormen, det vill säga är antingen tjej eller kille. Ja, man kan säga att den tjeckiska grammatiken är otroligt könsbunden och jag kan bara drömma om en könsneutral pronomen såsom ordet ”hen” i det svenska språket.

Jag är lite deprimerad Senaste tiden har jag varit lite deprimerad och jag har sannolikt en pessimistisk grundsyn igen. Jag känner mig tom i kroppen lite nästan som jag inte är mig själv. Jag har också återkommande skuldkänslor och klandrar mig själv för saker som jag inte kan påverka. Jag vet att det är dumt och värdelöst att tänka så, men det är hur det är. Jag har försökt att släppa tankarna, men den ligger i bakhuvudet och får mig att känna mig ledsen eller tungsint, beroende på omständigheter. Jag har försökt fokusera på min omgivning och inte så mycket på mig själv, men det fungerar inte så mycket eftersom jag är arbetslös som betyder att jag har en mycket ledig tid på händerna. Kort sagt jag behöver ett jobb, ju förr desto bättre, för mitt liv känns lite meningslöst just nu.

Jag vill inte ha barn Jag vill inte ha mitt eget barn och jag är trött på folk som fortsatt att berätta mig att jag borde. Dessutom hatar jag när de göra ett långt, predikan liknande tal och tvingar mig med deras argument. Du skulle ha sett deras ansikten när de talar om min stora ”misstag” att välja bort barn. De ser allvarlig som om åtminstone jag dödade någon. Nej, jag har inget emot barn! Nej, jag går inte bara igenom en fas! Nej, jag kommer inte att ändra mig! Det finns människor som inte vill ha barn, hantera det! Människorna har helt enkelt bestämt sig och de har sina anledningar. Det är trots allt min grej och det är inget som göra mig sämre för det, så varför måste någon ifrågasätta det beslutet?

Min grönsaksland Igår var det ett svårt ämne tycker jag, så idag har jag valt att skriva om ett mycket lättare ämne, om min trädgård, i synnerhet om min grönsaksland. Det är ingen hemlighet att jag gillar att odla grönsaker mig själv. Det säkert ger en härlig känsla när man skördar och sedan äter egen odlade grönsaker, men sanningen är jag älskar arbetet i sig. Ibland är det relativt ett hårt arbete, till exempel höstgrävningen med spade, men trädgårdsarbete i allmänhet är definitivt avkopplande och hjälper mig att minska stressen i vardagen. Jag odlar olika sorters grönsaker, exempelvis potatis, gurka, tomat, paprika, sockerärtor, vitlök, gul lök, purjo, sallat, morötter, dill, zucchini och min personlig favorit hokkaidopumpa. Tyvärr är November nästan här som betyder att trädgårdssäsongen kommer över snart och jag kan bara vänta på våren och på startskottet på en ny trädgårdssäsong.

Könsdysfori För två dagar sedan hade jag könsdysfori som är en känsla av att vara född med fel biologiska kön. Varje icke cis-person kan uppleva den annorlunda och med olika intensitet. Jag mår illa varje gång, men jag är lycklig eftersom den händer inte så ofta, bara ett par gånger i månaden, och den är relativt milt så jag kan tåla den. Den dåliga är att jag har ingen aning hur och när den händer igen. Sista gången utlöstes den av en kassörska i snabbköp som kallade mig som en ”kvinna”. Jag försöker att inte bry sig, men ibland kan jag inte stå ut med det eftersom det får mig att känna osynlig, som ingen kan se det riktiga mig själv. Det är frustrerande och det finns tillfällen när jag bli svartsjuk av cis-män därför jag kommer aldrig att få kroppen jag vill. Det finns sätt att göra sig verkar mer manlig, t.ex. man kan binda brösten med en ”binder” som är en slags undertröja som trycker in brösten så de syns mer platt, mer manlig, men den är dyr, obekväm att bära och ibland svårt att andas i. Om jag var en KTM (kvinna till man) transperson skulle det finnas en lösning genom att hormonterapi och annan behandlingar, men mitt mentala kön är mycket mer komplex än så och jag kan inte föreställa mig att leva som en man. Kanske jag är alldeles för rädda för att göra en sådan enorm förändring...

Tyresta nationalpark När jag spendera en underbar 5 dagar i Svenska denna sommar gör jag en dagsutflykt till Tyresta. Det är en nationalpark och naturreservat som ligger söder om Stockholms centrum. Från Stockholm åkte jag pendeltåg till Haninge station och i Haninge bytte jag till buss till Tyresta by som är den viktigaste ingångspunkt härifrån kan man följa de markerade leder som finns i området. Det finns några lätta korta turer, men jag tycker om vandring, så jag skulle ville ha en längre tur. Ja tåg en medelsvår spännande vandring på cirka 20 kilometer med varierande terräng genom skogar och över sjöisar. Medan vandring träffade jag flera människor. De människor jag träffar var mestadels andra turister och då en svensk man som plockat svampar, nämligen kantarell. Jag själv såg många vackra tegelsoppar som växte längs med stigar och vissa av dem fotograferade jag. I naturreservatet finns det också många välsmakande blåbär som man får också plocka. Kort sagt, det var en fantastisk utflykt. Jag tycker om Tyresta eftersom där är fin natur där, så om jag ska tipsa om någon ort som man måste besöka nära Stockholm så är Tyresta nationalpark en av dem.

Jag är unik men jag hade inget val Redan sedan jag var barn, har jag känt min kropp och min könsidentitet går inte ihop, men under en lång period ville jag inte inse att jag skulle vilja ha en flickvän istället för en pojkvän, och jag ville inte erkänna min sexualitet för mig själv. Oavsett hur roligt det låter tror jag att jag ville inte vara så mycket heterosexuell. När jag ”kom ut” inför mina förälder gick det riktig dåligt och jag har aldrig känt mig så illa i hela mitt liv. Jag kände mig verkligen som jag har en sjukdom, som jag är smittsam. Mina förälder såg mig alltid som en ickesexuell varelse och då plötsligt kom de underfund med deras dotters dubbel hemlighet. Min pappa såg inte på mig en enda gång när jag talade, och sedan ignorerade mig helt på två månader. Min mamma hade en ”åh min Gud” förhållningssätt för omväxlings skull. Jag förstår att de inte var redo, men jag förväntade mer kärleksfull reaktion. Emellertid det finns tillfällen att berätta sanningen.

Berättelsen om Kafuka - Del 3 När Kafuka återvände hem kände hen inte mer att vara en varg och tidigare vargs känslan försvann. Fast det var en onormal upplevelse hade hen trott och kunde ju inte tänka på något annat. Hade hen blivit galen, eller...? Hen behövde svar och ju förr, desto bättre. Efter mörkrets inbrott, intog hen en bekväm sittställning på en stol, sedan slöt ögonen och började hen att meditera med koncentrera sig på sin andning. Senare när kände hen sig mer avslappnad kallade Kafuka på vargen för att hen ville förstå vargens betydelse i hens liv. Vargen kom genast. I början gick vargen omkring henom i en cirkel, då hejdade och lade sig framför Kafuka och väntade. Kafuka frågade vargen om vad den vill. Vargen besvarade att den kom för att lära henom att tro sina instinkter, och att göra det hen borde absorbera vargen i hens hjärtchakra, och det gjorde Kafuka försiktigt. (det kommer att fortsätta)