Mellandagarna "på ryska" Vet ni att det finns en tidsperiod efter jul som heter "Mellandagarna" i Sverige? De är nämligen dagarna mellan jul och nytt år. Alltså mellan den 25:e och 31:a december. Rent teoretiskt är de inte röda eller lediga dagar men det pågår knappast något viktigt på arbeten under den där veckan. Man gör färdigt alla sina arbetsuppgifter, festar kanske afterwork och sköter sitt arbete så småningom i väntan på nyårsafton. Tja, det tror jag att man gör så, fast jag inte vet det säkert för jag själv aldrig arbetat i Sverige. Istället vet jag hur läget är i Ryssland. Där har man mycket mäktigare mellandagarna som kan kännas lite upp o ner eftersom de sträcker sig från nyårsafton till rysk jul den 7:de januari och oftast även längre. Och de är så härliga att man inte behöver arbeta alls! Ryssar har faktiskt tiodagars julsemester nästan varje år! Ärligt talat finns det många yrken och arbetsplatser där man inte kan unna sig en sån lång frånvaro och det finns en del folk som jobbar under dessa mellandagarna. Men det är mestadels de som arbetar skift. Under julsemester är det jättesvårt att skaffa biljetter och resa inom eller utifrån Ryssland eftersom väldigt många passar på och åker utomlands till varma hav eller bara till andra städer för att besöka sina vänner och fränder. De som inte har råd och ork att resa långt sitter hemma och vilar bara och ägnar sin tid år nära och kära. Ja, ibland behöver vi just det här mest av allt annat.

Future perfekt : använder svenskarna det? När jag övade svenska med Duolingo stöttade jag på en grupp övningar med Future perfekt tempus. Jag förstår nog hur det fungerar och vad det betyder rent grammatiskt men jag kan inte komma ihåg att jag såg detta tempus användas särskilt mycket i tal och skrift. Därför vill jag fråga svenskar om de verkligen använder detta tempus i sin vardag? Låt oss ta två meningar: 1) Jag kommer att hitta denna sak imorgon. (future) 2) Jag kommer att ha hittat denna sak imorgon. (future perfekt) Eftersom jag är ryss och i ryskan har vi aspekt på varje verb så känns det som om den första meningen har imperfektiv aspekt (process) och den andra är perfektiv (resultat). Men som bekant har svenska inga aspekt. Och verbet "att hitta" är i och för sig ett perfektiv verb för det beskriver resultat: Man "hittar" (resultat) efter att man "har sökt" (process). Därför ser jag ingen skillnad mellan "att hitta" och "att ha hittat" och dessa 2 svenska meningar verkar betyda samma sak. Eller har jag orätt? Vad är egentligen för nytta med det här Futute perfekt?

Kan man lära sig två språk samtidigt? För närvarande håller jag på och lär mig svenska under två år. Men i år kommer det sig att jag också behöver ett bra talat engelska för mitt arbete. Problemet ligger i att jag redan har tämligen höga nivåer i de båda språken utan att kunna prata dom bra. Det är jättesvårt nu att gå fram till nästa steg i talat språk med synligt resultat. Jag förstår faktiskt att jag måste öva ett språk under hela min fritid för att komma fram ett dugg. Hur kan jag då lära mig något annat språk samtidigt? Tyvärr verkar jag inte ha någon speciell talang för språk vilken jag tidigare trott att jag har. Det känns åtminstone att jag absolut inte skulle kunna lära mig till exempel talat kinesiska som några av mina "språkkompisar" kan förutom svenska, ryska och engelska. Tja, jag kunde nog lära mig att läsa på franska eller på tyska för det ser inte så svårt ut att endast kunna läsa. Men jag behöver just talat svenska och talat engelska på ganska hög nivå. Kvalitet krävs alltså före kvantitet. Ja, jag har förstått att mina språkkunskaper är begränsade nog. Kan man i detta fall lära sig två språk samtidigt? Men jag tror att svaret ändå är jakande! Jag kommer ihåg mina tankar under mina övningar i körskolan. Då tänkte jag att jag aldrig skulle köra bil bra, aldrig skulle parkeras smidigt och aldrig skulle kliva ut i mitten av storstadsväg med en hemsk trafik. Det tycks att man måste kontrollera så många faktorer och regler under körningen att det är helt hopplöst att hålla dem ihop i ett huvud. Men jag fortsatte att öva med bilen och äntligen lyckades jag att klara av provet och fick ett körkort. Nu kör jag min bil lätt, smidigt och korrekt. Min kropp gör det själv så att jag även inte behöver att anstränga mig. Alla nödvändiga regler och rörelser dyker upp själva i rätt moment. Det är roligt för mig nu att komma ihåg mina tveksamma tankar om att jag aldrig skulle göra det. Denna situation liknar ju vid min situation med 2 språk. Ja, det finns många speciella regler i varje språk men jag behöver inte att bry mig mycket om att komma ihåg dem alla. Jag måste helt enkelt lära mig ständigt tills mitt huvud och min kropp ska kunna göra det automatiskt. Så jag tog beslut att öva hårt med båda språk varje dag eller åtminstone att öva ett språk per dag. Det gjorde vi i alla fall i skolan och gymnasiet när vi pluggade många olika skolämnen samtidigt.

Önskar att jag skulle skriva som en svensk. Medans jag lärde mig svenska försökte jag visserligen öva med skrivet språk. Jag skrev kommentarer på webb-bloger, chattade mycket i text med svenskar och skrev ibland här i anteckningsboken. Alltså har jag väsentligen trott att jag skriver hyfsad bra svenska. Men senaste skriftligt prov blev lite överraskande för mig för jag fick något mellan B och C för min essä. Jag tycker att problemet ligger i att jag ofta använder google-translate för att rätta mig och välja rätta ord. Därför ser mina texter ut som att vara bra skrivna men i själva verket är de rättade av mig några gånger innan jag skickar dem till mottagaren. Det här dåliga vanan går inte att vänja vid eftersom man inte kan använda ordbok och skriva om sin essä några gånger under provet! Nu tog jag ett beslut att skriva mer och oftare i denna anteckningsbok och inte använda google-translate alls. Google-translate är faktiskt ett ont verktyg som bilnavigatör är. När man använder det hela tiden kan man sen inte komma ihåg vägen då man behöver köra själv. Nu vill jag lära mig skriva som de äkta svenskarna skriver. Jag vill kunna skriva rätt och spontant om vad jag vill utan att vänta någon hjälp från ordbok eller google-translate. Det blir mitt mål för närvarande tid. Jag tror att det kan hjälpa mig också i talat språk. Att kunna snabbt samla ord i rätt sekvens är samma kunskap som man använder då man pratar. För att skona mina läsare och rättare kommer jag dock att räkna och rätta mina stavfel själv. Det kan jag väl göra med de tekniska medlen som är inbyggda i många textredigerande appar nu. Samt kommer jag förstås själv att läsa igenom texten och hitta möjliga grammatiska fel. Men förlåt, här ska vara ingen google-translate mer, tack!

Skolkläder: Avskyr att vara tvungen. Om vi tittar på olika skolor i olika länder så kan vi se att det finns ingen enig syn på denna fråga. Det finns länderna där största delen av skolor kräver speciell uniform för elever att ha på sig. Men i andra länder går elever till skolor hur de vill. Personligen vet jag inte exakt varför det är så. Varför tvingas elever att ha skoluniform på sig även på statsnivå? Men vi kan försöka att bena ut denna fråga från olika sidor för att kunna se alla fördelar och nackdelar. Själv gick jag i skolan på den där tiden när lagen förändrades och vi som elever fick en frihet att inte klä på sig skoluniform ända från nästa årskurs. Jag kommer ihåg hur glada vi blev att vi fick lov att göra något som vi vill själva. Människan behöver frihet och i detta fall är det en frihet att uttrycka sig genom sina kläder. Vi ville bara ta beslut själva vad vi ska ha på sig och inget annat. Nuförtiden blev det så att lagen förändrades igen. Nu rekommenderas det igen för alla skolor i Ryssland att införa skoluniform. Först blev jag arg på detta men sen funderade jag över saken och måste säga nu att jag också ser några fördelar med det. För det första visar skoluniform en slags tillhörighet för elev till något viktigt. Skolan är ju inte en lekplats eller dagis. Den kräver ork och uppmärksamhet att bete sig seriöst och allvarligt uppfylla skoluppgifter, respektera varandra och lärare. För det andra är det helt enkelt lättare för föräldrar att inte tänka mycket på vilka kläder ska barnen ha på sig idag, fastän extra kläder som skoluniform kostar ju extra pengar. Dessutom kommer eleverna i skoluniform inte att genomföra liksom en tävling mellan varandra i ämnet "Vem är vackrare och rikare här i klassen?". Det måste inte vara den viktigaste frågan när man pluggar olika vetenskaper. Ja, allt det ser ut ganska rätt, det! Men jag kan inte glömma bort den där glädjen när vi fick veta att skolkläder hade avskaffats. Det är också viktigt för barn när de inte ska känna sig liksom i armé, när de inte är tvungen att klä sig på samma grå-vitt sätt varje dag. Därför är det alltid sämre när man är tvungen att göra något ofrivilligt. Jag tycker alltså att eleverna själva måste ta beslut om de vill ha skoluniform eller inte. Det hjälper inte mycket om några barn blir olyckliga med tanke om skolan därför att de ständigt måste klä sig på det sättet som de inte gillar.

En Övning: Att beskriva dagar i kalendern. Jag vill öva och lägga på minnet några allmäna fraser för att beskriva händelser i kalendern i dåtid och i framtid. I måndags - betyder en måndag som har redan gått i nuvarande vecka. Om idag är det tisdag då måste jag beskriva allt som var igår som "i måndags". På onsdagen - betyder en onsdag i denna vecka, som ligger i framtiden. På fredagar - betyder att man brukar göra något varje vecka, varje fredag. Vad kommer du att göra i sommar? - "I sommar" står i obestämd form och betyder "denna sommar i detta år". Om jag någonstans har haft orätt kan ni gärna redigera detta, Tack.

Ett brev om min vecka till en eventuell brevvän. Hej, Eva! Jag förstår att du kan inte ringa i denna vecka men det finns ingen fara ty jag är så upptagen själv! Ja knappast kunde ha en lugn timme för att prata. Den åttonde maj ska jag till tändläkaren. Visst, jag är svinrädd men kan inte dröja längre med det. I fredagen, den nionde maj, lovade jag att spela tennis med Boris. Han tänker nu få sin tur att vinna så det måste bli en hård match för mig! Och på lördagen kan jag inte undvika Marias födelsedag. Hon fyller ju 30 år och jag måste absolut komma och gratulera henne, fastän vi är bara vänner. I söndag tänker jag gå till simhåll med Peter. Du känner kanske till honom, jag skrev dig att han kan hjälpa mig anordna allt som gäller min följande arbetsresa till Volvo. Och du vet att jag fortfarande pluggar svenska och på tisdagar har jag lektioner. I tisdags lärde vi oss ordföljd i bisatser. Så du kan förresten se i detta brev vad jag har lärt mig eller ej om ämnet! )) Hoppas vi kan prata i nästa vecka om du blir ledigare, förstås. Ha det så bra! Sergej.

En liten språklek. (och övning med framtid-satser) Jag har tänkt upp en liten lek för att träna mina svenska kunskaper. Jag kommer att läsa svenska anteckningsböcker av olika personer men kommer jag inte att kolla genast de rättningarna som svenskar skulle ha gjort. Först måste jag själv försöka upptäcka så många fel som möjligt i läst texten. Sedan ska jag skriva för mig min variant av rättningar och jämföra den med de som svenskarna skulle ha skrivit. :) Den här leken skulle vara inte bara roliga men nyttiga också för att träna min språkkänsla.

Två sätt att kommunicera. Nu återvänder jag på Italki och vill prova att skriva anteckningar på ett nytt sätt. Förut hade jag använt "Google translate" från svenska till ryska för hela min text för att kolla på omvänd översättningen och ordna därmed grammatiken. Nu kommer jag enbart att kolla upp okända ord i lexikon och att skriva med rättstavningskontroll (spellcheck). Så ni kan betrakta den här texten som en grammatikövning. ;) Men det är inte ett ämne till min berättelse. I stället vill jag berätta en intressant sak, vilken jag har upptäckt medan jag försökte öva språket med en annan person. Anta att två personer börjar lära sig varandras språk. Låt dem vara ryska och svenska. Givetvis tror vi att de snabbare skulle lära sig läsa och förstå och sedan börjar de lära sig skriva och tala, därför att använda språket aktivt är svårare än bara läsa, lyssna och förstå. Då kan de där personer kommunicera i två olika sätt. 1) Det första är det där fallet när varenda person talar på sitt modersmål. Det är jättelätt men i så fall skulle de aldrig kunna lära sig att tala på främmande språk. Det här sättet att snacka går bra när man åker till ett grannland eller när man bor i ett land med två stat-språk. Till exempel finska och svenska eller ukrainska och ryska. Människor kan kommunicera utan att bry sig för mycket om detta. 2) I det andra fallet de två personerna försöker att prata på varandras modersmål. D.v.s. (det vill säga att) svensken pratar på ryska och ryssen pratar på svenska. I detta fall får vi en inlärning process särskilt (especially) om de där personerna ibland skulle rätta varandra. Om man råkar möta sådan par till sig då kan man säga att en har lyckats med sin språkinlärning.