Ordföljden med delat satsadverb (t.ex. "inte heller") (Citat och exempel från http://blog.lardigsvenska.com/2011/02/satsadverb.html) Regler för satsadverbs position är egentligen inte mycket komplicerade: a) I huvudsatser kommer satsadverben efter första verbet och subjektet. b) I bisatser står de mellan subjektet och första verbet. c) Några satsadverb kan placeras först i en satsdel. Då blir den satsdelen starkt betonad. Men hur är det med satsadverb som "inte heller"? Finns också regler för den andra delen, eller kan jag placera den var som helst? Till exempel, vilka av de här variationerna kan jag använda? a1) Jag har inte än åkt till Kina. a2) Jag har inte åkt än till Kina. a3) Jag har inte åkt till Kina än. b1) ... om jag inte längre ska titta på teve. b2) ... om jag inte ska längre titta på teve. b3) ... om jag inte ska titta längre på teve. b4) ... om jag inte ska titta på teve längre. c1) Inte idag heller kom han hit. c2) Inte idag kom heller han hit. c3) Inte idag kom han heller hit. c4) Inte idag kom han hit heller.

Evert Taube Evert Taube är kanske Sveriges folkkäraste artist. Fast han skrev också prosa och teaterpjäser och målade är han mest känd för sina över 200 visor och anses en av landens nationalpoeter. I många texter berättade han om Sveriges natur och landskap, men det finns också andra återkommande motiver som resor till fjärran länder eller livet som sjöman. Dessutom engagerade han sig mot miljöförorening och förstöringen av historiska byggnader. Taube föddes 1890 i närheten av Göteborg och växte upp på Vinga, en fyrö i Göteborgs skärgård där hans far var fyrmästare. Från 1907 till 1909 gick han till sjöss och seglade bland annat till Sydafrika och Ceylon. 1910 flyttade han till Argentina där han levde under fem år, gjorde många olika arbeten och lärde sig tala spanska och italienska och spela gitarr. 1915, efter första världkrigens utbrott, kom han tillbaka till Sverige och gjorde sin värnplikt i flottan 1916/17. I slutet av 1910-talet började Taube att uppträda med egna och andras visor, och 1921 publicerades sina första grammofonskivor, början av en karriär som pågick mer än 50 år. Redan 1920 hade en romans med en danska gjort honom fader till en dotter, men först 1925 gifte han sig med Astri Bergman, en bildkonstnär han hade träffat den första gången 1908, när hon var 9 år gammal. Paret levde i Stockholm och fick fyra barn. Yngsta sonen Sven-Bertil, född 1934, är också en känd konstnär och har tolkat många av sin faders låtar. Taube dog 1976 i Stockholm och begravdes på Maria Magdalena kyrkogård på Södermalm, med en byst gjort av sin fru på sin gravsten. 1983 fick en plats på västra Riddarholmen namnet Evert Taubes terrass, och sedan 1990, året när Taube skulle ha fyllt 100 år, finns där en bronsskulptur som föreställer honom med luta, sombrero och poncho. Andra statyer står på Järntorget i Stockholm och i Göteborgs hamn. 2015 införde Sveriges riksbank en ny femtiokronorssedel som visar ett porträtt av Taube, så att hans ansikte finns fortfarande i svenskarnas dagligt liv.

Sätt verben i rätt tempus (Jag använder [...] för mina svar.) Hej Sofia, jag [heter] Anja och [är] från Tyskland. Jag [var] i Sverige i somras och [studerade] svenska vid Lunds universitet. När jag [hade varit] där i tre veckor [fick] jag hemskt ont i magen o [mådde] väldigt illa. Jag [gick] till vårdcentralen för att be om hjälp. Tyvärr [satt] en massa patienter i väntrummet och de [rådade] mig att åka in till akuten. Akutmottagningen låg tack och lov alldeles i närheten. När jag [kom] dit [frågade] en sjuksköterska efter mitt personnummer men det [hade] jag naturligtvis inte, inte heller någon patientbricka, men däremot ett intyg som jag [hade fått] från min försäkringskassa i Tyskland och som [gäller] inom EU. När jag [hade väntat] en stund [kom] en läkare och [undersökte] mig. Han [frågade] vad jag [hade ätit] och [diagnostiserade] en fiskförgiftning. Han [skrev] ut ett recept på en medicin som jag [hämtade] på apoteket. Den [hjälpte] fort och på kvällen [kände] jag mig pigg igen. Alla på vårdcentralen [var] mycket vänliga och tillmötesgående.

"Mycket bra" musik På svenska man använder "mycket" både för "much" och för "very", inte sant? Så hur kan jag skilja eller kombinera dem? Igår jag ville skriva ett mejl och hade problemet i en mening: när jag skriver "jag känner mycket bra svensk musik", betyder det mycket musik som är bra (much good music) eller musik som är mycket bra (very good music)? Hur skulle någon svensk dem här meningar översätta? - "I know much good Swedish music." - "I know very good Swedish music." Och kanske också kombinationer som "I know very much good Swedish music" eller "I know much very good Swedish music"?