| Tháng trước | 3 tháng trước | Mọi lúc | |
|---|---|---|---|
| Bài học đã hoàn thành | 0 | 0 | 4 |
| Tham gia | 100% | 100% | 100% |
- It's pretty easy: "likna vid" is only used for metaphors (puts stress on similarities), "jämföra med" for comparisons (puts stress on differences)! - Statsministern liknade Sverigedemokraterna vid NSDAP. The prime minister compared (insinuated similarities between) the Sweden Democrats to the NSDAP. - Det är svårt att jämföra löner i Sverige och USA eftersom skattesystemen är helt olika. It's hard to compare salaries in Sweden and the US since the fiscal systems are totally different.0 đã biểu quyết10 tháng 5 năm 20151
"Vad ville du bli när du var liten? Skriv en text om det."
Den här är en övning på från "Rivstart A1+A2".
När jag var liten, ville jag bli biolog, eftersom jag älskade djur, särskilt fåglar, och naturen. På lördagar och söndagar , brukade jag titta naturdokumentärer på teve och älskade dem också!
Det fanns en TV-Kanal som hette "Odisseia" som visade olika dokumentärer varje dag, så ibland såg jag dem från klockan åtta till sängdags. De var så intressanta, tror tyckte jag.
Numera, är jag inte biolog, men utan en biomedicinsk ingenjör som forskar i stället. Jag tycker inte om biologi så mycket längre! Jag arbetar med maskininlärning.
Jag har inte så mycket mer att säga! Jag hade en tråkig barndom!Umas dicas:
1. O verbo "att tycka" usa-se para expressar uma opinião. "Att tro" parece mais a "acreditar", para falar das coisas das quais não temos certeza.
2. "Utan" usa-se exactamente como "sino" em espanhol. "Men" precisa duma frase verbal.
3. Não precisas de tantas vírgulas!
Bom trabalho!
0 đã biểu quyết5 tháng 5 năm 20153- Vi gör en skillnad: 1. "Trolig" och "sannolik" är adjektiv. Båda betyder ungefär "probable" och används ungefär likadant. "Sannolik" används lite oftare när man pratar om siffror (sannolikhet=probability) och "trolig" används lite friare. - Det är osannolikt att vinna på lotto två veckor i rad. (it's improbable to win the lottery two weeks in a row) - En trolig anledning är att skatter har höjts. (A probable reason is that the taxes have been increased) 2. "Troligen" och "antagligen" (samt vid enstaka tillfällen "sannolikt") betyder "probably". "Antagligen" används mer, särskilt informellt. - Hon vet antagligen inte varför. (She probably doesn't know why) - Hillary Clinton blir troligen USA:s nästa president. (Hillary Clinton will probably become the next president of the USA) Nu förstår du troligen skillnaden!0 đã biểu quyết4 tháng 5 năm 20151
- 1. Många verb med prepositioner "byter plats" när man bildar particip: Jag delade upp barnen i lag - Barnen blev uppdelade i lag. Vakten kastade ut honom från baren - Han blev utkastad från baren. Mamma åt upp äpplet. - Äpplet blev uppätet. 2. "Långt in på" är precis som det låter! "Långt in på 1800-talet" betyder att det inte slutade 1805 eller 1815, utan fortsatte långt in (många år) på århundradet - kanske tills 1870 eller 1880. 3. I meningen är ordet "hade" underförstått. Alltså: Hantverkare, som länge HADE tillverkat (=producerat) egna produkter och sålt dem till folk... Hoppas jag svarade på dina frågor, säg till om du inte förstår!0 đã biểu quyết2 tháng 5 năm 20150
- Música e filmes em português europeo! Olá! Estou a pesquisar música e filmes em português europeo. A música pode ser de qualquer tipo mas especialmente gostaria de escutar hiphop com boas letras. Em relac,ão aos filmes seria melhor se eu pudesse vê-los no internet, portanto estou a procurar filmes bastante conhecidos. Muito obrigado!20 tháng 4 năm 2015121
- I meningen "varje gång" finns ett "som" som inte behöver skrivas/sägas. Efter "som" har man alltid vanlig ordföljd (eller?). Varje gång jag springer till bussen... = varje gång SOM jag springer till bussen... (oftast!) Varje dag springer jag till bussen ≠ varje dag SOM jag springer till bussen... Jag är ingen expert på grammatik men jag tror att jag har ganska rätt!0 đã biểu quyết14 tháng 4 năm 20151
nyheten: Sverige är inte ett rikt land
Min lärare låter oss göra en presentation om nyheter varje torsdag. Så jag försöker att kom ihåg den här nyheten. (Vad menar du? Återberätta? Lära mig?)
Jag tycker att den är bra text om pensionärer.
En fråga till alla dem som står i tv, radio och övrig media och lägger ut texten om (sprider bilden) att Sverige är ett rikt land med råd att ta emot alla dessa tiggare, flyktingar, lycksökare och yrkeskriminella:
I vårt rika Sverige svälter cirka 15000 pensionärer på grund av brister inom vårdsektorn. 225 000 fattigpensionärer lever sina sista år med bekymmer för morgondagen som ständigt gör sig påminda i form av ökade kostnader för läkarbesök, mediciner, tandläkare plus alla andra kostnadsökningar varje år som drabbar denna kategori pensionärer. Det har vi inte råd med.
Nu när vi fått en sosseledd ("Sosse" har en negativ klang, tänk på det!) regering är finns det väl goda förhoppningar om att de infriar sina löften som Göran Persson gav ställde ut när AP -fonderna stals, nämligen att allt skulle betalas tillbaka krona för krona?
Du pensionär kan nog sluta hoppas att du troget lagt din röst på i val efter va, och som det parti och predikat demokrati och rättvisa, även gäller de svagaste i vårt land. (Jag förstår inte riktigt, menar du ungefär: Du pensionär kan nog sluta hoppas att din röst gör någon skillnad. Även om du röstar på ett parti som pratar om demokrati och rättvisa, kommer rösten inte hjälpa de svagaste i vårt land?)
Vad tänker ni om detta?
Jag blir sur när jag läser den här rapporten. Jag tror inte på regeringen och har också inga inte heller några förhoppningar på regeringen dem. Oavsett Varken den kinesiska (regeringen) eller den svenska (regeringen). Jag tror bara på mig själv. Jag tänker lita på mig själv när jag blir stor.Några tips:
1. Jag är glad - Du är också glad.
Jag är inte glad - Du är inte heller glad.
Jag har inga skor. - Du har inte heller några skor.
Jag bor ingenstans. - Du bor inte heller någonstans.
Alltså: "också" blir "inte heller" när det negeras. Dessutom blir "ingen", "ingenting", "ingenstans", "aldrig" till "någon", "någonting", "någonstans", "någonsin".
2. "Oavsett" följs aldrig av "eller". Isåfall används "varken" istället.
Alltså:
Jag litar inte på regeringen, oavsett vilket parti som styr.
MEN
Jag litar varken på vänster- eller högerregeringar.
Ställ gärna frågor!
0 đã biểu quyết9 tháng 4 năm 20153I caféet
- Jag vill ha en kopp kaffe och en skinksmörgås. Vill du ha en skinksmörgås?
- Nej, tack. Jag är inte hungrig. En flaska öl, tack.
- Det blir se sextio kronor, tack.
- Varsågod.
- Tack så mycket.
- Har ni en ostsmörgås?
- Javisst.
- Kan jag få ett glas apelsinjuice och en ostmörgås tack?
- Det blir tjugo kronor, tack.
- Varsågod.
- Tack så mycket.0 đã biểu quyết9 tháng 4 năm 20151Adjektiv och lite preteritum
Jag vill åka till olika länder. Det är viktigt att jag lära mig om olika kulturer. (ELLER: det är viktigt för mig att lära mig om olika kulturer)
Den senaste Sista gången, sade jag att jag inte skulle hinna mer. Men det är nödvändigt att jag hittar tid (jag måste hitta tid) att studera svenska. Jag måste försöka att tala svenska mer. Det är en vackert språk.
Min rumskompis är italienare. Han talar italienska, engelska och franska. I går tittade han på fransk TV och han förstod det. Jag studerade franska många år sedan men jag glömde det allt.
Också, Förresten det finns det ett svenskt cafe i New York som heter Konditori!
Note: I would appreciate any tips on learning the different conjugations of Swedish verbs. It seems that for most verbs you can just add –de or –te to their infinitive forms to get the past tense, but there are exceptions like förstod (initially I wrote förståde!). Does one simply have to remember all the irregular verbs, and are there a lot of them or are they relatively uncommon? duoLingo hasn’t covered anything besides present tense yet (not even the imperative or infinitive forms), so I’m haphazardly reading ahead on my own and probably not learning as effectively as I could be.Bra skrivet! Du hade ju nästan inga fel på verben alls! Några tips:
1. I svenska skiljer vi på när nationaliteter används som adjektiv eller substantiv:
En italiensk fotbollsspelare MEN han är italienare.
En spansk pizza MEN en trevlig spanjor.
2. "Jag studerade franska många år sedan men jag glömde det."
When you write like that it sounds like you had studied French long ago, but forgot the fact that you had studied it. Therefore, I changed it to "I've forgotten everything".
3. "Gå" means to walk, except in expressions like "gå på bio" = go to the cinema.
"Åka" is used to describe any other trip!
4. Irregular verb are often weirdly irregular except for some "starka verb", that often look similar:
Dricka - drack - druckit (to drink)
Bära - bar - burit (to carry)
Flyga - flög - flugit (to fly)
Ljuga - ljög - ljugit (to lie)
http://www.lardigsvenska.com/2010/10/oregelbundna-verb.html
http://resurscentrum.nu/members/svenska/exercises/vokabular/starkaverb.asp
0 đã biểu quyết30 tháng 3 năm 20151
